det blidde en dubbel körlektion idag. det var sjukt länge att köra 80 minuter men det var ändå skönt att köra mycket på en gång. det otroligt roliga var ju att han tyckte att jag var jättebra på att fickparkera... ehe, va? men jodå. det gick skitbra iallafall, fick lite att träna på till nästa gång. och de två sista ska bokas nu i dagarna också. läskigt.

nu ska jag ta mig ner på stan och jobba för emma, som är utomlands (nej jag är inte avundsjuk..). ska åka förbi hemma hos henne och hämta nycklarna till kliniken så att jag kommer in bara. vi hörs lite senare. pussis

you're loveable, so loveable, but you're just trouble

guess what?
i'm not a robot...

idag har varit sommarlovets sista dag. sista sommarlovets sista dag. jag tror aldrig att jag har haft ett bättre/nyttigare(?) sommarlov än i år. jag har haft bra och dåliga dagar, men i slutändan har dessa lite dryga två månader givit mig så otroligt mycket. jag har vuxit som människa.

jag har
♦ haft tre veckors jobb/praktik i frankrike
♦ klarat mig tre veckor i ett land vars språk jag inte kunnat särskilt bra
♦ klarat mig tre veckor utan familjen
♦ träffat otroligt mycket fina människor, bl.a. tjejerna jag åkte med, de som bodde där, och folk här i 
  sverige
♦ sovit oändligt många timmar
♦ gjort upp en plan. och en reservplan
♦ satt mål och delmål, och kommit på hur jag ska uppnå dem
♦ gråtit oräkneliga tårar över så kallad spilld mjölk
♦ insett att den spillda mjölken inte är värd att gråta över
♦ haft ångest
♦ jobbat fem veckor (välkommen till vuxenlivet)
♦ besökt sjukhuset många gånger och faktiskt fått hjälp
♦ anmält mig till Education First/Cultural Cares au pair-program (yes, i am going!)
♦ tagit mycket ansvar, på olika sätt
♦ lärt mig att sova ordentligt, utan någon bredvid och utan att behöva tvns svaga röster i bakgrunden
♦ lärt mig att slappna av
♦ insett att jag måste säga ifrån, och börja göra saker för min egen skull
♦ levt rövare på bankkontot under resan, tagit konsekvenserna och levt fattigt sen jag landade i sweden
♦ sett många sanningar i vitögat, utan att gå under
♦ lärt mig att ta mer plats, ur positiv synvinkel

kanske har alla dessa händelser fått mig att bli lite starkare, känna mig lite tryggare och lite mer trivsam i mig själv. kanske är det också därför jag är så otroligt nöjd med sommaren trots att jag önskar att jag orkat ta lite mer initiativ. men jag är stolt över vad jag åstadkommit.


antibes juli-10

nu när jag sitter vid datorn varje dag har jag börjat läsa lite nyheter på aftonbladet varje dag, mellan samtalen. jag läser mycket roligt och mycket underligt men framförallt mycket hemska saker. idag läste jag dock något som jag tyckte var rätt roligt; en artikel om p-piller.

nya undersökningar visar tydligen att man blir smartare av att äta p-piller. resultatet var detsamma oavsett vilken p-pillersort man använt eller hur länge man ätit dem; delar av hjärnan blir lite större. så här skriver aftonbladet på hemsidan:
"Forskare vid universitetet i Salzburg har funnit att p-pillret gör att vissa delar av hjärnan blir större. Delarna som påverkas är just de delar som bestämmer över våra konversationskunskaper, sociala egenskaper och minnet. Den som äter p-piller blir alltså mer verbal, social och har ett bättre minne, menar forskarna."
(läs hela artikeln här)

dessa positiva bieffekter har jag aldrig tänkt på, men kanske är det för att jag var så ung när jag började äta pillerna. någon annan där ute som märkt nåt?

bilden är hämtad från google. (http://www.veckorevyn.com/_internal/cimg!0/h3sx899j5t4y0uv0qif9q1fsk9s9eba/P-piller%3F)

nu tänker jag avsluta denna helt enastående dag med att krypa ner i sängen med en otroligt spännande bok och låta mig förvånas över vilken gränslös fantasi dessa kända författare måste ha. att kunna skriva ihop en bok, det är något jag beundras över. och något jag själv vill göra. men om jag nu gör det så kommer min bok nog att vara mer fakta och erfarenhetsbaserad och skriven innan nästa sommar är slut om mina planer går som jag vill. men vi får se hur det blir det. höga ambitioner har jag iallafall, men det visste ni nog sen tidigare.
med det ska jag som sagt gå och lägga mig nu. vi hörs imorgon! godnatt ♥

jag tror inte att en enda av er som läser min blogg har lyckats undgå att min lillebror är utvecklingsstörd. att detta kräver rätt mycket tillsyn är väl ganska lätt att förstå? men har man som 10åring en egen vilja och grym envist barnasinne gör man väl kanske mest det som faller en in. idag försvann han, helt utan förvarning. när pappa gormade nerifrån att wille var försvunnen var det alltså bara att slänga sig på cykeln och åka åt varsitt håll. jag styrde mot ån eftersom han älskar att kasta sten, "plumsa". hann precis börja bli orolig innan jag ser honom komma trampandes på en trehjuling jag inte ens visste att vi har.


lycklig som få svarar han att han bara skulle "åka sväng" när jag frågar vart han tog vägen. han lovar mig att han ska säga till nästa gång så "du ja cykla sammans" (läs att han och jag kunde cykla en sväng tillsammans), och hur kan man bli arg för att han stack iväg när han själv är hur lycklig som helst för att ha fått vara utan oss vuxna? jäkla gofis.

jag sitter fortfarande och funderar och frågar mig fortfarande; vad fan hände?! poff sa det och så blev man askalas på en halv sekund. jag hade iallafall jättekul, och det var superkul att träffa alla tjejer igen. åt och drack gott innan vi åkte ner till slick och dansade ett par timmar. kvällen avslutades på grannens altan, där vi båda lyckades slumra i varsin trädgårdsstol.




och det var alla bilder jag hade från den kvällen... bjuder på dem va?

nå ja, nu ska jag rycka upp mig rejält och ta och traska över skogsdungen till petra som äntligen är hemma i sverige igen!!! vi har så himla mycket att ta igen.