paniken över att jag följde med ut igår. över att jag satt på söderhielmska hela kvällen istället för hemma med näsan i en bok. över att jag satt och hade vansinnigt trevligt, helt fri från huvudvärk för första gången på tre år, istället för att plugga. paniken över att jag sitter här nu, med ett projektarbete som ska in imorgon, och endast har komponerat ihop tio sidor. paniken över att ett skriftligt pa ska vara på minst ca 20-30 sidor. crap. och varför gud, lär jag mig aldrig att jag måste börja med saker i tid? varför sitter jag här sista dagen och läser tills ögonen rullar baklänges? dör en skvätt. fick iallafall sällskap mitt i all panik. en pluggdejt med fina sanna, och jag fick faktiskt mycket gjort. dock tyvärr långt ifrån tillräckligt, och därav all panik och alla svordomar inombords. crap.