sitter här och känner mig duktig. har precis duschat efter en promenad runt sätra. jag skulle verkligen
bara gå idag, men hur många gånger jag än tänker den tanken slutar det ändå med att jag springer
sista kilometern. det går för sakta att gå, ingen fart och det händer liksom ingenting. så givetvis sprang
jag idag också. foten tog nog lite stryk men den kändes bättre än vad den gjort på väldigt lång tid.

jag är på gång nu. det var något som bara blev så klart när jag duschade härom dagen. poletten trillade
ner och nu jävlar är jag på väg tillbaka till mitt gamla jag igen!

den här matildan ska jag hitta igen, för det var en bra och lycklig matilda.