jag är verkligen en mes. jag grinar åt allt. om något gör mig riktigt arg så gråter jag. om jag är stressad och känner mig less på livet så gråter jag. om något gör riktigt ont så gråter jag. om någon sårar mig sådär så att det gör ont i själen så gråter jag. om jag blir riktigt rädd då gråter jag. och om jag blir fantastiskt glad över något, så gråter jag. och jag grät till exempel när jag såg emma och tavo på deras studentbal förra året, för dem var så otroligt fina.
jag gråter åt filmer. lyckliga, sorgliga, roliga, genre är mindre viktigt, jag gråter ändå.
jag skrattar också väldigt ofta så mycket att tårarna rinner.

you get the picture, eller hur? jag är en riktigt lipsill, på gott och ont.