tell me something i don't know

farbror doktorn hade nog ingenting vettigt alls att säga, tycker inte jag iaf. varför
får jag alltid känslan av att doktorer inte lyssnar på mig? han sa väl allt som
redan var sagt och skrev ut mängder med värkmedicin, för träning skulle minsann
vara bra, jag ska träna. att det gör ont verkar inte spela någon större roll? men ja,
får väl se hur det går. mamma var med och jag tror nästan att jag lyckades övertala
henne, åtminstone litegrann, att köpa jeansen till mig.. haha!
puss,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
kom ihåg mig?

e-postadress: (publiceras ej)

har du en blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0