finns egentligen inte mycket att säga, jag har inte gjort något särskilt idag
förutom visiten hos matilda. hon hjälpte mig att börja med ett låtschema
osv. vi hade jäkla roligt åt det där och att räkna takter innan huvudvärken
kom på allvar igen och pappa fick komma och hämta mig. har legat ett bra
tag nu och jag kan fortfarande fan inte smälta det här. hur fan kunde ni? :(
jag känner mig äcklad av er, och grymt jävla sårad. och jag förstår inte hur
du ens har mage till att dagarna efter säga att du saknar mig. och att du
njuter av att se mig och att vi ska träffas och åka inlines och grejer som förut.
hur kan du ens säga så!? fattar du inte? att du inte ens försvarar dig, att du
bara avfärdar mig och säger "tro vad du vill" när en utav mina bästa vänner
just har visat alla äckliga sms du skickat och berättat allt ni gjort. fan vad jag
trodde bättre om dig. fan vad jag hade hoppats på att du hade protesterat..
men nu i efterhand har jag fått höra att det inte var första gången heller, går
rykten om en otrohet som jag inte hade nån som helst aning om. att du ens
hade mage till att säga att du älskade mig... och fått mamma att stötta dig!?
min mamma, har försökt hjälpa dig eftersom du har sökt tröst hos henne,
skickar sms till henne. hur fan vågar du? tänker skicka nån att hämta mina
saker, lämna tillbaka allt jag har fått. armbandet med datumet som inte har
minsta betydelse, boken som du skrev utan att mena ett ord? alla torkade
rosor och alla bilder ska brännas. det som är så jävla ironiskt i det här är
ändå att du har ordagrant sagt till mig att du tycker att hon är så jävla äcklig
och dessutom skitful, att du aldrig någonsin skulle göra nåt med henne så
om hon var den sista på jorden. du bara ljuger. precis som alla andra.
ni har förstört eran relation med mig båda två, aldrig mer.
puss,