haft bland de värsta nätterna i mitt liv, igen. känns som om det blir så allt
oftare. är bara att bita ihop, jag är nog stark. jag klarar mig. lär av misstagen
och går starkare ur det här. vi får se hur det här går, vart det tar oss. jag har
verkligen ingen aning, inget facit. och bara det är svårt nog.

dagen var väl ungefär lika jobbig som natten, det positiva var väl att jag fick
sluta typ halv3, fick värmande ord och en riktigt klapp på axeln av en verklig
vän. tack för att du finns där.
åkte ner på stan med caträn, det var ju också väldigt trevligt, fick tankarna
på annat. tack för det också. <3 jag är nog ganska omringad av ganska
väldigt braiga människor. och det värmer mig otroligt dagar som dessa.
nu är jag så fruktansvärt trött efter att ha stått i kiosken 16-21 så nu ska jag
nog krypa ner under täcker och sova.
puss,