nu börjar det dra ihop sig för träning igen, för första gången på 10dagar.
känns sjukt mycket längre. nu är det bara att hoppas på att ryggen
håller, annars får det bli ett samtal till niclas carlsson för tredje gången,
och det har jag nog egentligen ingen lust med, även om det är skönt att
knäcka ut att kotor just för stunden. så nu får ni ta och hålla en tumme
för min skull, och att skadan inte fortsätter spöka.

slänger in en bild så ni får se sötungen som i lördags döptes. så här
har ni honom, pojken som vunnit mitt hjärta!


ingen bättre bild på mig dock men det bjuder jag på.
(lägg märke till hur avundsjuk wille är nere i sitt hörn ;) )
puss,