pratade med mats idag och sa att jag kände att jag verkligen inte kunde
skriva provet, vilket han tyckte var okej om han fick prata med mig efteråt.
och ja det fick han väl. han ville väl veta hur jag mådde och varför jag
tyckte/trodde att jag inte kunde fokusera. han fick mig att verkligen tänka
efter själv, och sedan rann väl allt ur mig. allt om maten till oron om
utredningen och provsvaren, den fysiska delen alltså. fick även ur mig
alla känslomässiga rubbningar alltifrån gårdagens rubrik självförtroende
till uppbrott med pojkvän och att känna sig ensam.
mats tyckte att jag skulle varva ner och sjukskriva mig i en-två veckor.
känna att jag verkligen mår bra innan jag återgår till skolan. bara leva
och göra saker som bidrar till att jag trivs med mig själv. får väl se hur
det går med det. skulle aldrig ha modet till att sjukskriva mig så länge.
men han tyckte iallafall att provet var skitsamma i jämförelse med mitt
välmående. måste hitta nån att prata med. på riktigt. allt jag säger till
mina vänner är bara krafs på ytan. om jag verkligen skulle vara helt
ärlig om allt, så känns det som om folk bara skulle tycka att jag söker
uppmärksamhet. och det är det sista jag vill. men hur som helst, jag
håller med, jag måste ta tag i mig själv. nu ska jag vila en stund.
puss,