du gör mig patetisk. finns inte ord för hur otroligt dissad jag
känner mig! det var till och med din idé, och ändå så gör du
såhär. jag vet inte riktigt vad jag ska säga. om det är såhär du
"försöker" så behöver du verkligen inte anstränga dig, för det
gör bara saken värre. hela dagen har jag suttit och hoppats
på att snart kanske du skulle höra av dig, men nej inte då.
det får man klara själv, precis som vanligt de två (?) senaste
veckorna. hela dagen har jag hoppats, så fort det har ringt här,
så fort jag har fått ett sms, till och med så fort det har kört förbi 
en bil utanför fönstret, så har jag hoppats på att det skulle vara
du. men nej, inte en gång.  jag blir så fruktansvärt ledsen.
jag hade verkligen förväntat mig mer.
och mina förväntningar växer bara mer och mer, ju mer du sårar.
du ska vara medveten om det. jag hoppas verkligen att du inser
att du sårade mig ikväll när det var du som sa att du hade tid.
jag svarade visstde, det gjorde jag. men du skulle plugga och göra
klart massa grejer, och sen hör du inte av dig och sen är du helt
plötsligt på väg till dom? enligt mig, så prioriterar du helt fel. jag
är inte ens i närheten av toppen, hela senaste månaden har dom
gått före mig. klart jag fattar att du behöver/vill göra annat än att vara
med mig, men varje gång!?
jag känner mig verkligen patetisk nu. verkligen.
patetisk och helt jävla blind.